Det blev en bloggpaus.
Vi har spenderat påsken i vackra Trehörningsjö tillsammans med tjocka släkten. Det blir intensivare för varje gång man är där - i takt med att barnen växer skulle jag våga påstå. Men det är kul, trevligt och mysigt.. men känns som att huvudet får lite semester när man kommer hem ändå. ;)
Leonidas fick träffa sin gammelmormor och gammelmorfar på Pärs sida. Dom är nästan hundra år. Jag håller tummar och tår för att Rut ska bli bättre just nu för hon har kännt sig väldigt krasslig på sista tiden. Framför allt hoppas jag att hon ska slippa ha ont. Tänker på dem mycket. Dom två är de som lade grunden till hela hoolabalooet som jag beskrev några rader upp... och det gjorde dom bra får man väl säga! :)
För övrigt har det som skulle varit en såld dator blivit två sålda datorer. Vi hade ju två exakt likadana och plötsligt ville Pär bli av med sin också. Så nu ska här investeras i netbook. Har lagt ett litet band på mig så jag inte rusar iväg och köper nu när "nästa generations" netbooks släpps vilken dag som helst. Det där med HDMI-utgång är tydligen livsviktigt. Väntar till fredag. Sen får vi se...
2 kommentarer:
Ååh jag får så ont i hjärtat (tycker det är så jobbigt att se gamla människor ibland. Tänker på allt de gjort och upplevt och snart är det slut, blir så gråtmild liksom. :( )
när jag ser de fina gamlingarna.
Jättefina bilder!
Och hoppas gammelmormor blir bättre. Men oj vilket långt liv de levt, härligt!
Kram på dig!
/O.
Ja det är ju fantastisk att man kan bli så gammal över huvud taget. Och allt kärlek som de spritt runt omkring sig... fina är dom. :) Är glad att Leonidas fått träffa dem också, passade på att fota så mycket jag hann innan vi åkte så att det alltid ska finnas kvar. Man önskar att folk fick leva för alltid men så är det ju inte..
Vilka fina blommor Kalle hade dragit hem förresten.. länge sedan Pär hittade på något sånt. Ska puffa på honom.. ;)
Kram!
Skicka en kommentar