Big 26

Jag fyller 26 om tre veckor. 5:e november. 26... närmare 30 än 20. Jag må vara äldst i min familj men i vår umgängeskrets så är vi typ yngst, jag och Pär. Därför känns det inte så farligt ändå. Att bli lite äldre kan föra med sig många goda saker. Ju närmare 30 man är desto mindre ser folk på en som en ungdom, en sådan som är omogen och inte riktigt vet ut eller in. Jag är inte en sådan person som inte vet ut eller in, men är man i en viss ålderskategori så åker man lätt över en kam för om det är något folk älskar så är det att generalisera. Jag hoppas att det är så i alla fall, att man blir mer myndig i folks ögon. Och sedan tycker jag inte 26 är särskilt gammalt egentligen, jag känner mig väldigt lugn. Jag har världens finaste lilla son och sambo. Jag bor i Umeå nära alla dom närmaste, vi har köpt ett hus(!)... det som fattas är en bra arbetsplats där jag kan växa, här i Umeå. Men det löser sig, det är jag övertygad om. Men poängen är, jag har så mycket bra och jag är så otroligt tacksam över det. Och jag är bara 26. Snart. Bara.