Usch, så här ligger det till;
Jag upptäckte en knöl på främre delen av halsen för ett par veckor sedan, stor som en större vindruva kanske. Tänkte "vad i hela? har jag fått ett adamsäpple?". Jag försökte skämta bort det, men det är en ytterst tillfällig lösning med tanke på min hypokonderi. Jag började såklart googla på "knöl på halsen". Då får man upp en massa skoj kan jag meddela. Cancer först och främst. Så... panik och gråtattack tills jag somnade och vaknade morgonen därpå med en förhoppning att det var en dålig dröm.
Kände efter.
Knölen kvar. Helvete.
Ringde vårdcentralen som erbjöd en läkartid om 3,5 veckor. Yes. Ska jag gå runt och tro att jag ska dö i drygt tre veckor innan någon övertygar mig om motsatsen? Jag lät det gå en vecka. Sedan blev det google igen. "Knöl på halsen + graviditet". Massa massa träffar där med. Hormonobalanser, köldkörtlar hit och dit och struma.
Då bestämde jag mig idag för att ringa bvc-läkaren som vi träffar för Leonidas skull, bara för att höra om det var något hon kände igen på nyblivna mammor, hon träffar ju en hel del tänkte jag. Hon bad mig komma in omgående. Hon tyckte det såg ut som struma och skickade mig för provtagning på lab. De tog flera rör blod. Hysteriskt jobbigt (men nu mera klarar jag ju allt!). Fick gå före den långa långa kön eftersom jag hade Leonidas med mig. Det blev klart snabbt och så fick jag en ny läkartid redan nästa vecka för att gå igenom vad proverna visar. Så struma, kanske? Bättre än cancer men fortfarande förbannat jobbigt. Kan inte hjälpa att bli lite bitter efter att ha gått igenom så mycket det senaste året.. inte detta också, liksom.
Pratade med mamma, tur att jag har henne. Hon berättade om en kollegas kompis som hade fått samma, att det var väldigt vanligt tydligen, och att kollegans vän blivit bra igen efter medicinering. Det kändes skönt att höra. Hoppas jag har lika tur.
Allt jag önskar är att få vara frisk. Att min familj är frisk. Att vi får ett långt och spännande liv tillsammans.
(Ni får ursäkta min melankoli.)
Uppdatering:
Googlade lite till. Tydligen har både Oprah och Marie Picasso struma.
7 kommentarer:
Hoppas Du får en bra fredag och trevlig helg :)
Tack så mycket, det ska jag verkligen försöka ha, och detsamma! :)
Men fy vad jobbigt. Skönt att du fick komma så fort till bvc o ta prover iaf.
Struma är ju en del resor bättre diagnos än cancer iaf.
Hoppas det bara är ngn körtel som knasat till sig o att du är frisk! :)
Själv har jag en körtel på halsen som svullnade när jag var sjuk en gång när jag var liten och aldrig gick tillbaks igen. Är som en ärta, som blir lite större ibland när jag blir sjuk.. Kroppen är bra skum ibland.
Lycka till iaf och ha en bra helg!
Kram!!
ja körtlar kan ju svälla hit och dit om man har infektioner i kroppen, och det var så jag tänkte in i det sista - sedan tog paranoja och oro överhanden.
men som du säger, det är iaf inget cancer och det är väl en god nyhet ändå. hoppas hoppas att det bara är körtelknas som går över! :)
vad sött med en liten ärta på halsen, då vet du att när den blir arg då är det dags att lägga sig ner och vila - hur bra som helst! kroppen är både skum och finurlig. framför allt börjar man förstå att den inte är perfekt och att man inte är odödlig och immun mot allt knas som händer hela tiden, lätt att tro när man alltid är frisk.
men blä, det är säkert ingen fara, jag ska ju bli tvåhundra år och då får man väl räkna med en och annan böld här och var.. så länge det inte är horn som på den där gamla kvinnan i nepal som man kunde läsa om i aftonbladet för någon vecka sedan... ;)
ha en fin kväll och hälsa kalle!
kram /G
Jag håller alla tummar och tår för att det, vad det nu är, går bort efter medicinering! Tänker på dig, och förstår att det känns skitjobbigt!!
Stor kram
Hur har det gått? Hört nåt mer?
Ska till vårdcentralen imorgon så får veta provsvaren då, usch, är så nervös.
Skicka en kommentar