Familjen Hurtbulle

Idag promenerade vi över åtta kilometer. Ungefär två timmar tog det. Så skönt med kvällspromenader. Gick förbi Coop och köpte smakportionsmat på vägen hem, bara för att jag blev så nyfiken på att testa något snabbt. Leonidas var inte lika sugen på att testa. Han blev jättearg. Spottade ut. Grät och skrek. Vad vi gav honom? Råttgift? Näe. Men man skulle kunna tro det. Det var bara potatis och majs. Okej, kanske ingen stor kulinarisk upplevelse men ändå. Påminner om hur han reagerade på banan. Det var kväljningar och grimaser då också. Det kan ta ett tag det här med maten, han verkar vara kräsen, lille tjabo.

Appropå bullar...

Koma

Leonidas har varit sjuk och Pär har varit i Holland. Eftersom Leonidas hade feber så tog jag mig inte ut under tiden Pär var bortrest. Jag satt hemma och bankade huvudet i väggen i två dagar. Är inte tillbaks på banan ännu. Måste definitivt fortsätta promenerandet. Det var en dålig vecka, nästa vecka blir bättre.

Vi spikade upp en massa tavlor på väggen idag. Jag ramade in massor av bilder förra helgen och nu sitter de uppe. Är jättenöjd. Maria Montazami-nöjd. Ska fota så ni får se. :)

Vi har pluggat barnmat ikväll, och spelat Yatzy. Försöker lära mig vad han får och inte får äta, och vad han ska få i sig för att få det han behöver. Men känner mig lite förvirrad. Det är inte helt lätt att utfodra en tandlös trollunge. Men fick Yatzy tre gånger.

Hm.. återkommer med fotot på väggen, behöver dagsljus för att det ska komma till sin rätt. Dessutom är klockan alldeles för mycket. Dumma småbarnsföräldrar. Vi vet ju att han kommer vakna om 5-6 timmar. Ska inte klaga imorgon, lovar. Bara det att vi längtat så mycket efter helg och att få vara tillsammans igen. Myspys.

Såhär blev det:

Leonidas och Pär, tidigare på dagen:

Ge mig mat

Såhär ser det ut när maten tar tid på sig, när bh och tröja inte kommer av tillräckligt snabbt eller då mamma (läs; jag) inte förstått hungersignalerna.

Idag testade vi gröt för första gången efter rekommendation från bvc. Leonidas smakade nyfiket och ivrigt, inga grimaser alls faktiskt. Inte förräns jag lät honom skölja ner det hela med äpplejuice. Han såg ut som att jag hade gett honom en citron. Men upplevelsen i stort var positiv, mat är gott!