Vi pratar inte

Pär och jag lider av ordentlig kommunikationsbrist just nu. Han har nämligen tappat rösten och får inte fram ett pip. Det är väldigt tyst här hemma. Visst jag försöker men möts mest av en tumme upp (ja) eller tumme ner (nej). Leonidas far runt och pratar i alla fall. Som att han försöker fylla det tomrum som uppstått. "DADA DAAA DA MAA DA MA". Snacka om sjuka familjen. Nu är det jag som ligger där med feber och känner mig snurrig. Tack och lov och peppar peppar, så har inte jag fått deras hosta. Pär hostar så han skrämmer Leonidas på nätterna. Han kliver upp och hostar som en galen och Leonidas ligger i sängen och gnyr och smågråter oroligt. Hoppas han inte får men för livet, lill vännen. Ska fokusera på att bli frisk innan helgen, för nu börjar jag faen utveckla klaustrofobi. Ingen frisk luft och ingen att prata med. Fy faaan för att vara sjuk alltså. Bläää.

Kämpa kämpa

Både Pär och Leonidas har varit sjuka i flera dagar. Feber, hosta, tappat rösten osv. Riktigt sorgligt har det varit, sömnlösa nätter och instängda dagar. Blää. Och jag hade hoppats att jag skulle slippa undan för jag har mått helt okej hela tiden, men nu känner jag hur igelkotten i halsen börja växa fram. Faaan. Hatar hatar hatar förkylningar. Som tur är så har Pär bunkrat upp med alvedon, bafucin och echinagard redan så jag försöker preparera mig allt vad jag hinner innan det är alldeles kört och man blir liggandes. Inte en sjukhelg till, det pallar jag inte.

Just ja, köpte en ny kamera idag. En turkos Canon IXUS 105 IS. Det är en bättre variant av den jag har (En rosa Canon IXUS 80 IS). Fyndade på Media Markt. Då har jag ju åteminstånde något att leka med när jag blir sjuk. Kan fota mina enormt för stora byxor och snorkråkor. Nä huvva. Jag hoppas det blir bättre över natten, håll tummarna för oss. :)



Ett ps.
När vi var på Media Markt blev jag så full i skratt när jag hittade en nyrelease av 80-tals neandertalmjukporrfilmen Grottbjörnens folk med apsnygge Daryl Hannah. Givetvis fick den följa med hem. Om ni inte sett den, ni anar inte vad ni missat.

Känner mig kreativ

Målar tavlor till Leonidas djungelrum. Nu ska de bara torka och upp på väggen. Råkade måla fisken med lite oljefärger så det lär ta en stund för den att torka dock. Fasen vad sur jag blev när jag kom på det. Men de övriga är i akryl som torkar jättesnabbt. Jaja, får ge mig till tåls.




ps. Vet inte varför bilderna har fått för sig att ställa sig men får inte till det bättre än såhär. Bajsbajsbajs.

Innovativt tänkande (eller lathet?)

Konstaterande

Vi hade satt en hög budget för mat denna månad eftersom vi visste att LCHF kostar lite mer att äta efter. Och skojar inte, det blev sjukligt dyrt. Men har och andra sidan sparat pengar i och med att vi inte ätit godis och fikat hela tiden så det jämnar väl ut sig vid en andra granskning. Iaf. Dyrt eller ej. Det är en investering för hälsan. Kan tycka att jag inte tappat så många kilon men centimetrar runt magen... hur många som helst... eftersom jag inte mätt så har jag bara byxor att gå på men vi talar om 10-20 cm minus. Byxor som jag knappt fick på mig innan LCHF är nu så stora att jag lätt kan ta av mig dom utan att knäppa upp knapparna. Efter 1 månad. Lycka! :D

Ännu mera lycka vore att vinna pengar, för att finansiera dieten om inte annat. Lämnar därför in denna rad och hoppas på det bästa. Feel free to copy.

Regeringsskifte!

Rekommenderar även den fantastiskt roliga facebookgruppen; Terrornätverket Alliansen.

Upp och hoppa

Leonidas vaknar först klockan fem och vill äta. Sen tycker han att det är lämpligt att stiga upp sju och parkerar sig såhär framför tv:n... vill ju inte missa barnprogrammet.

Goodbye syskon

Två av mina syskon drar iväg till folkhögskolor nu. Brorsan har redan åkt till Arvika och syrran åker till Grebbestad imorgon. Jätte jätte tråkigt att de åker men kul för deras skull att de får plugga till saker som leder dem till vad de verkligen vill göra. Vi har i alla fall varit på avskedsmiddagar för dem och då blev det lite krisigt med bloggandet. Försöker vara konsekvent och blogga varje dag men det är inte helt lätt, det ska ju vara intressant också och inte bara en massa blablabla.

I övrigt så är hela familjen sjuk, småförkylda. Pär jobbar på för fullt ändå. För att inte tala om Leonidas. Han har blivit så duktig på att krypa de senaste dagarna och tycker det är så roligt så han vill göra det helst hela tiden. Och så kan han äta välling själv, hålla flaskan, ni anar inte hur skönt det är när han vaknar mitt i natten och vill ha mat. Och appropå välling så har han krypit till mig och ligger nu nedanför och drar i datorsladden för att han vill komma upp och få lite. Hungrig mamma, hungrig. Så bye for now då.

Bevis på hängivenheten

Har idag inköpt: Vind och vattentät skaljacka + byxa. I Bright Turquise på överdelen och svarta brallor. Känns oerhört seriöst. De ska användas! Kommer vara perfekt nu när hösten står i farstun. Inga ursäkter som "det regnar ju" eller "det blåser som fan" som är två av mina favoritursäkter att inte gå ut när man egentligen borde.
Hade gått ner 0,5kg på 3 dagar och ska väga mig igen onsdag så hoppas på ännu ett kilo neråt på en vecka. Det rullar på. Kul med riktig utrustning nu också, typ träning deluxe.¨



Uppdatering: Kolla så fint till det svarta håret. I like! Känner mig riktigt lång i ansiktet nu för tiden också. Mindre rund. ;)

Leonidas rum

Idag blev det "official".

Pär är hemma

Det är helg, Pär är hemma igen. Alla är glada. :)

Those where the days

Satt och bläddrade igenom gamla bilder på facebook. Från då jag och Pär precis träffats. Så som jag såg ut då, så ska jag se ut igen. Och känna mig. Det var länge sedan jag kände mig stolt över mitt utseende. Jättetrist. Men men, jag ska dit igen! :)

Promenader

Vi har trappat upp på motionsfronten nu när energin har återvänt efter "detox" fasen man har i början med LCHF då man vänjer kroppen att klara sig på minimalt med kolhydrater. Vi promenerar nu mera en timme om dagen, minst, och vi är väldigt konsekventa med det. Tror den här veckan kommer göra under och dunder, har som mål att gå ner 2kg tills på onsdag. Tror ni jag klarar det? Håll tummarna, det är prestige i det. Har lovat mig själv att inte bli besviken så länge det står minus på vågen vid varje vägning men jag känner att jag vill få lite "sprutt" nu. Har som delmål att gå ner 10 kg på två månader. Sedan tar vi 10 till efter det... osv. Jag kommer flyga fram, så motiverad är jag!

God bless Sweden

Shitt. Jag tror att mitt huvud just exploderade.

I förebyggande syfte

Jag måste få ut mina cravings ur huvudet och någon annan stans, istället för att agera på dem så skriver jag ner dem här.

1. Kolasnören!
2. Salt & Vinäger chips (helst med dipp)
3. Dumle
4. Marabou (helst daim, men vilken som skulle fungera fint)
5. Coca-Cola

Jag saknar verkligen dessa saker. Skulle kännas fint med en liten liten bit, behöver inte en 100 grammare liksom. Saknar att kunna äta vad som helst. Men det är väl det som detta går ut på, att ändra livsstil. Men jag ska äta sånt där igen, om några månader. Och bara på lördagar.

Jag hänger inte med

För 3, TRE, veckor sedan så var jeansen nästan för små. Man fick klämma sig ner. Nu är dom för stora. De hasar ner. Det driver mig till vansinne, hatar byxor som hasar! Vad fasen ska man ha på sig nu? Jag menar, jag tycker det är helt fantastiskt med resultaten ju. Don't get me wrong. Det är ett lyxproblem. Jag vet det. Får väl förlika mig med att det blir inhandling av nya brallor en gång i månaden. Det lider man inte av... inte om det går åt det hållet. Egentligen så längtar jag ju bara efter att vara klar, att må bra och vara nöjd. Att ha de kläder jag vill och inte de jag rymms i. Ska aldrig aldrig gå upp de kilon jag går ner nu.

Ka-tching

Jag tror att Pär och jag gjort en grym investering. Nyss såldes en standardutformad lägenhet på våning 3 i samma hus som vi bor i för 2 195 000 kronor. Den var lite lite större men och andra sidan utan utsikt och lika många rum. Den har ägts av paret innan i ungefär 8:a månader. De gjorde en vinst på 400 000 +/- några tusen. Det är ju helt sjukt faktiskt. Vi har ju gjort diverse tillval, har en fantastisk utsikt och en finfin inglasning. Man ska inte ropa hej för tidigt men.. jag tror fan vi kommer göra en halv mille plus när vi säljer. Helt sjukt! Vi har börjat småspana på radhus och det är rätt gött och se att det gått bra för grannarna när de sålt då, om vi gör en motsvarande vinst kan vi säga hej då till allt vad topplån heter och mer därtill.

Pär fyller 26 idag också. Nu börjar vi krypa mot 30 strecket alltså. Fy fan. ;)

Vi firade igår, han fick ett Thomas Sabo halsband och ett Diddi halsband av mig igår, och idag fick han teaterbiljetter till Om nu kärnfamiljen är så jävla fet - varför behöver den då så mycket propaganda?. Kommer bli grymt, det är ju Umeås bästa Profilteatern som sätter upp den. Över lag så hade vi en jättefin dag igår då vi firade honom. Alla gäster fick tårta och fika. Vi mumsade på pannacotta med hallon och en liten chokladbit. Vi var inte det minsta sugna på det andra. Right. ;)

PS. Nu börjar jeansen sitta så löst att de glider ner. Jävligt irriterande när man promenerar men otroligt roligt när man märker att det händer grejer.

Helgen

Imorgon är det dags för namngivning och efter det blir det grillknytis, allt i Hissjö. Kommer bli spännande. Namngivning är ju som ett dop fast utan gud. Så som jag egentligen ville ha det men inte kände att jag visste hur jag skulle dra ihop, dop kändes då enklare. Jag tror verkligen det här kommer vara hur fint som helst. Det är Leonidas kusin som ska "få" sitt namn officiellt och firat. Och på söndag fyller Pär år och då blir det öppet hus hemma hos oss för nära och kära. Det vill säga; späckad helg, grymt mycket att göra. Därför har vi ägnat tiden efter att Pär kom hem från Stockholm (efter den goda middagen och efterätten förståss) åt att städa och fixa i vårt hem. Nu är det jättefint, glänsande. Nu kan och ska vi sova, för Leonidas tar inte sovmorgon. Nattinatt!

Middagstips

Lagar en intressant go-middag inför Pärs hemkomst som jag kallar för "Kryddig fläskfilé på sparrisbädd med hotta ugnsgrönsaker". Intressant skulle jag vilja kalla maten. Grönsakerna i fråga är tomater, paprika, afrikansk sötpaprika, inlagd vitlök, soltorkad tomat och fetaost som jag slängt in i ugnen med lite olja och kryddor så det får gosa till sig. Till det kokar jag sparris med smör och steker kött. Hur gott som helst... fast bäst blir nog chokladpannacottan med madagaskarchoklad och hallon till (efterrätten alltså). Åh. Vill börja med efterrätt.

Det går bra med LCHF:andet förresten. Har ingen exakt siffra på antal kilon ner men varje gång jag ställt mig på vågen så har den visat på minus och minst 0,5kg per gång (har vägt mig med 3 dagars mellanrum ungefär). Nu har jag bestämt att det är för ofta så nästa gång jag väger mig blir på onsdag. Kan meddela att kläderna börjar sitta lösare redan. It feel's amazing. :)

Så. Sjukt. Tråkigt.

Pär är i Stockholm. Kommer hem imorgon. Behöver jag säga mer?



Tänker på mat och hur jag ska aktivera mig och Leonidas men är hopplöst oinspirerad. Vi går till mamma/Leonidas mormor. Där är det alltid håll i gång. Dessutom slipper man käka middag ensam vilket är bland det mest meningslösa som finns.

Skulle vilja börja måla igen. Det var länge sedan... jaja. Inte i helgen, i helgen är det namngivningscermoni för Leonidas kusin och så fyller Pär 26 så vi firar honom på Söndag. Busy busy, men det blir kul. Till skillnad från att rulla tummarna och vänta på att posten ska komma.

Svininfluensan

Jag var väldigt gravid när den härjade som värst. Jag blev till och med sjuk, fruktansvärt sjuk. Trodde jag skulle dö. Mest troligt var det väl svinis jag fick men då vi var i Paris då, så ställdes ingen ordentlig diagnos. Man tog heller inte några risker utan skrev ut Tamiflu till mig direkt. Jag valde att inte vaccinera mig. Jag valde så därför att jag inte ville skada bebisen eftersom jag tvivlade på ett vaccin som var så kortsiktigt beprövat. Av miljontals vaccinerade så verkar ju de flesta må bra men jag får ändå en lättnadskänsla när jag läser artiklar som denna:

http://www.expressen.se/halsa/1.2093839/svinvaccin-kan-orsaka-narkolepsi

Jävla obehaglig sjukdom. På sätt och vis så hoppas jag att det var det jag hade, att jag byggt upp immunitet mot det och även fört över det på Leonidas. Hoppas hoppas.

Halvdagsrutin

Eller ja... det är så mycket som jag lyckats få kläm på. Vi stiger upp mer eller mindre exakt kl 08.00 varje morgon för då är Leonidas pigg och vill upp och leka. En stund senare, vid 09.00 äter han grötfrukost med någon god fruktpuré som smaksättare eller efterrätt. Sedan leks det och brummas runt ett tag till. 10.45-11.15 är det dags att sova igen till ungefär 12-12.30. Då vaknar han och är alldeles mosig och gossig och en stund senare är det dags för lunch. Därefter brukar jag lyssna in honom utan att tänka på mattider eller sovtider. Mitt mål just nu är att försöka klocka hur resten av dagen ser ut, på ett ungefär. Jag är ingen galen rutinmänniska, men tro det eller ej - barn älskar rutiner. Därför känner jag att det är bra att ha ett hum i alla fall. Men halva dagen - klockren! Vuxenpoäng, katching.

Filippas 12årsdag i bilder

Min minsta lillasyster har blivit stor, idag fyllde hon 12 år. Vi firade henne med sång, tårta och massor av presenter. Lilla stora Filippa. :)


Leonidas gör ett politiskt statement för minkarna. Don't wear fur.


Go tårtan. Smakade iofs inte då den inte var lchf men Filippa gillade. Snygg var den, kan jag säga! ;D




Önskemiddagen; Tacos. Succé, mumma!


Filippa med kompis sjunger singstar och Leonidas älskar det.


Stora tjejen. 12 bast. Inte illa :)

Leonidas uppvaktar henne med enorma Eclipse affischer till nya rummet, rosa smycken - armband, örhängen, halsband, diadem och klocka. Det är kul att ge bort presenter, speciellt när man får tillbaks pappret.

Hälsat på

Har just kommit hem från en av de finaste familjer jag känner. De bjöd på supergod LCHF-mat - bara en sån sak! Har varit en intressant kväll med diverse "barnljud", tårar och skratt om vart annat. Härligt härligt.

Och ikväll flyttade vi tillbaks Leonidas till vårt rum igen, för husfriden. Eftersom Pär reser till Stockholm i jobb ett par dagar. Usch, vardagen är här igen.

Jag blir så nostalgisk

För massor av år sedan brukade jag, som jag minns det, titta slaviskt på Vägen till Avonlea med bla. en ung Sarah Polley. Jag tyckte det var hur bra som helst. Jag har en viss förkärlek till kostymdramer erkänner jag. Jag älskade Lilla huset på Prärien också. Jag kommer däremot inte ihåg att jag någonsin gav Anne på Grönkulla en chans av någon anledning. Nu har 4:an haft maraton och visar hela serien på förmiddagen ungefär precis då Leonidas tar sin förmiddagslur. Såklart fastnade jag. Såklart tycker jag det är jättecharmigt och bra det med.

http://www.youtube.com/watch?v=tD-b8fbbVew

Nödshopping och personlig utveckling

Vi upptäckte att det var knappar som inte gick att knäppa på var och vart annat plagg på vår lille man så idag drog tog vi oss en snabb vända till stan för att åtgärda detta; inköp av storlek 80! Han fick massa coola färgstarka bodys och brallor, två röda pyjamasar och sex par strumpor med halkplast under. Storbarnskläder! Jag har sagt det förr men jag måste säga det igen, jag förstår inte vart tiden tar vägen. Var? Han surrar runt på golvet i gåstolen och trycker på playstationet för att han kommit på att det kan komma ut filmer ibland (som om han är riktigt snabb hinner få labbarna på och in i munnen). Han pratar med oss, säger "A-A" som verkar betyda både mamma och pappa, det beror vem han tittar på (eller vem han följer efter med gåstolen, eller krypt till). Han säger "Hej". Han pratar med Pärs Iphoneapp Carl och tror att alla mobiltelefoner fungerar likadant så han gör höga tjut i dem så fort han kommer nära. Han älskar musik och hör han reklam på tv:n så blir han helt till sig och vägrar släppa tv:n med blicken förräns reklamen är slut. Han tycker hästar, grisar, höns och getter är intressanta. Innan sommaren brydde han sig inte om djur alls. Så mycket har hänt. Vi har lärt oss så mycket. Jag och Pär lär oss föräldraskap och nu känner vi oss som värsta proffsen. Ja det är vi faktiskt. Proffs på vår eget barn. Fråga honom bara, han är asnöjd. ;)
Men en sak vet jag att jag måste jobba på. Jag kan vara en väldigt lugn person som inte gärna bråkar eller tjafsar, jag vill tro att människor respekterar och vill varandra väl. Men så är det inte alltid, om man är lite realistisk. Och även om jag fått utstå både det ena och det andra så tänker jag härmed deklarera; Ingen ska göra Leonidas något ont. Ingen ska trampa på honom. Jag ska skydda honom. Om jag varit dålig på att stå upp för mig själv så ska det bli ändring.

Balkongen också!

Nu är balkongens myshörna också fixad. Det är här vi ska sitta och mysa långt in på senhösten. Awesomness.

Färdigt! (nästan)

Efter hårt slit så är rummet nästan klart. Vi ska barnsäkra lite till och så ska det upp lite djungeldjur på tapeterna. Men fint blev det, vi är väldigt nöjda. Leonidas också. Men mindre nöjd med att få sova själv kanske...

Grönt e skönt

Nu är byrån färdigbyggd. Pär svettades ihop den på drygt 2 timmar. Nu ska vi bara tömma rummet på farliga sladdar och vuxenprylar och fylla det med Leonidas saker. Hästjobbet. Uppdaterar med bilder lite senare. Back to business. Ciao.

Oumbärligt

Lil´Snuggers! Vad gör man utan dem? Jag upptäckte att vårt nappflaskfodral som håller Leonidas mat varm om han inte vill äta den på en gång, var borta här om natten. Mycket frustrerande, om ungen inte vill käka på en gång (vilket man aldrig riktigt kan veta den tiden på dygnet då man bara vill ta det säkra före det osäkra för att få sova igen). Är även praktiskt då man reser, vi hade inte klarat vår semester utan tror jag. Jag blev så less när den inte gick att hitta, men saker försvinner när man har barn. Nappar, nappsnören, kläder och nappflaskvärmare. Beställde ett nytt fodral iaf. En lil´snugger. Utlovar varm mat i 3 timmar. Praktiskt så in i bängen. Nämnde jag att klockan var fem på morgonen? Så desperat var jag.

Husligt fixeri och pannacottamys

Idag fick vi hämtat alla saker vi beställt till Leonidas rum + lite ny belysning till lägenheten i form av en skitsnygg vit golvlampa och vita klotformade spots. Kul! Pappa hjälpte till en massa med skjuts. Han var den som hjälpte oss till akuten också för ett par dagar sedan. Därför köpte vi en present till honom och gav idag, ett 16GB usb-minne fyllt med hans favoritmusik, lite serier och filmer. Han blev väldigt glad. Lika glad som vi blev för hjälpen, minst! Vi var även bort till Mio och köpte vägghyllor både till Leonidas rum och till balkongen. Tjusigt kommer det bli. Mycket att göra i helgen.

Nu ska vi äta hemmagjord LCHF pannacotta. Gud så gott, jag dregglar nästan.

Barnrum

Ett rum med ett barn i. Ja, snart i alla fall. Vi har ett rum reserverat för detta ändamål men det är för närvarande upptaget med att vara lite av kontor/skrubb. Vi ska ändra detta till helgen. Har beställt wallstickers på trendystickers.se och möbler - byrå, lampor och matta och leksakskorgar från ellos.se. Det kommer bli så fint, vi ska ha djungeltema där inne. Det som fattas nu är väl två vägghyllor för böcker och sådant, men det åker vi till Mio och fixar när någon har tid att skjutsa.
Ska fota när vi är klara! (Vilket sätter lite press på att vi faktiskt tar tag i detta nu i helgen och inte skjuter upp på det som vi är experter på).

En natt på akuten

När vi skulle byta kvällsblöjan (precis innan han ska sova alltså) igår så såg vi att hans genitalier var rödfläckiga och det var svullet. Dessutom hade han kräkts flera gånger vilket han aldrig gör i vanliga fall och så lyckade vi hitta tre skumma röda prickar på hans rygg. Ni vet - leta symptom. Allt var mycket konstigt så vi ringde sjukvårdsupplysningen vars rekommendation var att åka till akuten och kika. Sagt och gjort. Det var tomt uppe på Universitetsjukhuset, ingen kö. Härligt tänkte vi. Leonidas sov i bilbarnstolen. Vi satte oss och väntade med kölapp i handen. 20 min fick vi vänta, fast vi var först i kön. Bittert, men det var inget mot vad som skulle komma. Vi går in i rum 1 och förklarar alla symptom vi hittat och blir sedan tillsagda att vänta i väntrum 2. Efter en 10 min blev vi hämtade av en oförskämt pigg sköterska till ännu ett rum där vi fick förklara ytterligare en gång, exakt samma och blev sedan tillsagda att vänta. Vi väntade och väntade. Ingen barnläkare kom. Den oförskämt pigga sköterskan däremot, hon kom in och tyckte att vi skulle ta ett urinprov på Leonidas. Jaaa. Då var klockan kanske 23.30. Men där satt vi, med en liten plasmugg på lille pilleville och väntade ytterligare. Såklart han inte pinkade, han är en bebis. Han pinkar inte på kommando. Vi testade doppa handen i ljummet vatten, vi gjorde "kissljud" men inget hjälpte. Men Pär blev nödig istället, och så fort han lämnade rummet så kom det. Triumf! Detta för att de 5 min senare skulle konstatera att allt var bra. Så mycket jobb för oss och så tar det 5 min för dem. Hade de inte kunnat doppa sin sticka i hans blöja eller något? Gah. Sedan kom barnläkaren rätt snabbt efter det, strax efter tolv. Han busade med Leonidas, tittade lite, tyckte inte det såg ut att vara någon fara. Pratade lite avslappnat och förståndigt med oss hönsföräldrar och sedan var det klart. Kul. Kul kväll. Men skönt att allt var bra ändå, det är ju ändå det man vill höra i slutändan även om det är drygt att vänta. Det är så dramatiskt att vara småbarnsförälder. Aldrig tråkigt!

Bloggläsare

Jag gillar att läsa bloggar. Jag följer massor. Mest vänner och bekanta men även Katrin Zytomierskas och såklart Perez Hiltons och kanske en och annan mammablogg. Men vem följer min? Ser att besökarantalet växer i rask takt.. vilka är ni? :)
Och vad är tricket för att bli en frekvent besökt blogg? Att uppdatera ofta har jag förstått. Att uttala sig kontroversiellt verkar helt klart fungera.. fast hur blir man upptäckt? Jag vill bli upptäckt!

I love!

Det regnar ute så jag har en "slit och släng" dag. Därför är detta allt jag visar, men jag är verkligen så nöjd med brillorna. Konstigt att det är exakt samma styrka som på de förra för jag ser helt annorlunda med dessa. Jaja. Placeboeffekt? ;)

Pepp!

Har undvikit jeans på sista tiden, då jag vetat att semestersvullandet tagit ut sin rätt. Sist så kände jag mig som en klämd padda. Kunde knappt lyfta benen frammåt i dem. Men testade dem igen idag och de satt helt perfekt. Inga muffinkanter. Jag kunde röra mig, böja benen, sitta, andas! Den där jädra tårtan kan slänga sig i väggen, det är sånt här som är godis. För själen. Jag blir superpeppad. Det är sånt här jag behöver, snabba resultat! Glädje. :)

LCHF dag 5

Det är jävligt jobbigt att titta på när folk äter tårta.
Men det går bra ändå, både Pär och jag är starka. Viker inte en tum från dieten. Och det är ju god mat. Och man är mätt. Men socker alltså, mitt älskade socker...
Det första jag ska äta när vi slutar banta är kolasnören. Herregud, det är ju bara en kort period av livet man gör sådant, we can do it!

Förresten, jag känner redan nu att våran matsedel är rätt skral. Alla LCHF recept och tips är välkomna, frukostar luncher och middagar.

Glasögonen

De ringde från Synsam angående mina glasögon idag.

"Hej, dina bågar har kommit!"

"Åh vad kul, jag kommer in och hämtar dem lite senare då? (glad)

"Eh, men du hade inte beställt glas till va?"

"Vadå? Jag beställde hela paketet. Jag gjorde ju synundersökning och allt!" (mindre glad)

"Okej, ja men det här är bara bågarna. Vill du beställa med glas?"

"Öööh. Jag trodde det var grejen med att beställa glasögon.. men ja, det vill jag."

"Okej, bra då. Då tar det några dagar till. Vi hör av oss."

WHOOOOOT!? Vem fan beställer bågar utan glas? Klåpare!

Pappa blir 51

Min käre far fyller 51 idag. Han vill inte fira säger han. Han låtsas att han glömt bort. Men jag vet att han vill fira. Innerst inne vill alla bli firade. Det är viktigt! Så vi syskon planerar en tjusig födelsedagsmiddag till honom. Med massor av balonger och serpentiner. En bukett rosor och en fantastisk taco-paj på västerbottensost och en prinsesstårta med ljus på. Ha ha har den äran Pappa! :D







Han fick blommor, kallingar, bilar (som ledtråd) och en helårsprenumeration på Vi bilägare. För att inte tala om ballongkalas med dundermiddag och tårta. Kan det bli bättre? :D

Det har redan gått 7 månader

Sju månader är han idag. Våran lillprins. Vi vore ingenting utan honom. Han är den bästa som finns.